 |
| Bron över Motala ström / The bridge over Motala stream. |
Video!
Våga språnget!
Även om du inte kan lita helt på att vingarna bär.
Andmamman finns där och lockar och pockar.
VÅGA SPRÅNGET!
Andra har gått före dig. Några kommer efter dig. Men nu måste du göra det själv.
Du måste våga hoppas.
Du behöver inte hoppa så mycket som hoppas.
En passiv sats. Bli hoppad.
En aktiv ansats och så släppa taget.
Och lita på att du landar mjukt. Återbördad till gemenskapen. I ditt bästa element.
En dag kommer du att flyga snabbt och högt. En dag kommer dina dun att ersättas av snabba, starka skimrande vingar. Men först måste du pröva vingarna. Innan de finns. För att de ska växa ut och bli det de är ämnade till. Det är just din vilja som gör att de växer sig starka och vackra.
Innan du kan lyfta mot ljusnande skyar behöver du dock öva landningsteknik. Bli trygg i att du alltid landar med fötterna före. Att allt ordnar sig.
Var det av illvilja som din mor först ledde dig upp på denna utsatta plats och sen lämnade dig?
Nej, det var av kärlek. Du ser det inte nu men kommer att förstå det den dagen du flyger högt och ser hela landskapet under dig. Men för att komma dit behöver du ta första steget. Det svåraste. Det över kanten. Ut i avgrunden. Ut i ett element som du inte prövat förr. Men som du en dag kommer att bli en mästare i.
Luften.
Andens element.
Där är du fri. Där är du suverän. Där är du den heliga anden, medveten om din egen skönhet och förmåga och ett med hela Skapelsen.
Men nu står du på kanten och darrar. Du kan inte ana din skönhet eller förmåga. Du kan inte förstå varför du måste göra detta. Det enda som skulle kunna vara värre än att hoppa är att bli lämnad ensam kvar på betongkanten.
Hoppa!
Du kan göra det.
Du måste göra det.
Du kommer att göra det!
Hoppa!
Hoppa!
°°°°°°°°°°°°
Dare the jump!
Even if you cant trust fully that the wings will carry you.
Mother duck will be there, calling and begging.
Dare the jump!
Others have done it before you. Some will come after you. But you have to do it yourself.
You have to dare to hope.
You don't need to hop as much as to hope.
Let go and trust that you will land softly. Return to the brood. And into your best element.
One day you will fly high and fast. One day your down will be exchanged for fast, strong and shimmering wings. But you have to try your wings first. Before they are there. In order for them to grow out and become what they are supposed to be. It is in fact your will that makes them grow strong and beautiful.
But before you can rise towards the light skies you need to practice your landings. Trust that you will always land on your feet. Everything will be OK.
Was it due to ill will that your mother lead you up to this precarious place and then deserted you? No, it was out of love. You can't see it now but will understand it the day you fly high and can see the whole landscape underneath you. But in order to get there you have to take the first step. The hardest. The one over the edge. Out into the abyss. Out into an element that you have not tried previously. But that you one day will become a master of.
The air.
There you will be free! There you are sovereign! There you are in your spirit, aware of your own beauty and ability and your Oneness with all of Creation.
But now your are on the edge, trembling. You cannot perceive your beauty or your abilities. You cannot understand why you have to do this. The only thing that you can imagine would be harder then jumping is to be left alone on the concrete ledge.
Jump!
You can do it!
You have to do it!
You will do it!
Jump!
Jump!
Comments
Post a Comment